Litteraturresa: Gullivers resor

I Resa till Lilliput

Källa

I hela nio timmar måste jag ha sovit på det här viset, för när jag vaknade hade solen redan gått upp. Jag försökte resa upp men hur än jag försökte gick det ingen vart. Mina armar och ben var fastbundna vid marken på bägge sidor.

Ett flertal tunna band spändes över hela min kropp, från huvud till tå samtidigt som solen blev allt hetare och började sticka mig i ögonen. Bredvid mig hördes en mängd underliga ljud, och efter ett tag började det krypa någonting på mitt vänstra ben. Försiktigt rörde det sig över magen tills det kom fram till halsen. Den lilla varelsen skrek något på ett språk som jag inte kunde tyda.

Jag vände då ner ögonen så mycket jag kunde och såg att det var en liten människa, cirka 15 lång, beväpnad med pil och båge. Samtidigt kände jag att ett trettiotal som jag förmodade var samma gå upp på mig. I häpenheten vrålade jag så högt så de rusade tillbaka i panik, varvid några sköt min vänstra arm och stack mig som vassa synålar. Smärtan var outhärdlig.

Emellertid återvände de trettiotal miniatyrmänniskorna inom kort, och en av dem som vågade sig så långt att han såg hela mitt ansikte lyfte plötsligt händerna och ropade gällt, men hörbart:

– Hekinah degul! Hekinah degul! Hekinah degul!

Bakom honom såg jag en man. Han hade långt tjockt hår, såg ut att vara cirka hundraåttio centimeter lång och framstod som en jätte bland småfolken.

Mannen skrek någon på deras språk, och plötsligt lossades banden.

– Lemuel Gulliver, sa han med en stark brittisk brytning och skakade min hand.

“Lemuel Gulliver”, tänkte jag. Visst var inte han den där sjöfararen i Gullivers resor?

– Pratar du engelska, frågade jag honom förvånat.

– Ja, jag är från England, Nottinghamshire. Trevligt att träffa dig.

– Raymond Wang, 15, Sverige, svarade jag.

– Trevligt att träffa dig med!

I nästa stund hjälpte mannen mig upp från marken och berättade för mig att vi skulle ge oss till landets huvudstad, med ett tusental soldater och hästar bredvid oss.

– Vars befinner jag mig? frågade jag mannen.

– Detta är Lilliput… Om du visste så gjorde de där rackarna exakt samma sak åt mig när jag kom hit, sa han och brast ut i skratt.

– Jag kom hit efter att ha råkat ut för ett skeppsbrott. Du då?

– Jag hamnade också i ett skeppsbrott, sa jag.

Eftersom jag inte hade ätit sedan ett par timmar innan och magen bara skrek av hunger kunde jag inte undertrycka min otålighet på den punkten och pekade rakt på munnen, vilket signalerade att jag ville ha mat.

Gulliver bad mig att lägga på marken och genast promenerade ett antal människor till min mun och det dignade under korgar av ryggar kött. Alltsammans var mycket välsmakande trots att de där köttbitarna inte ens var större än lärkvingar.

– Hur tycker du om Lilliput, undrade jag Gulliver med oxar och kycklingar i munnen.

– Tja … Från början var lilliputtarna väldigt fientliga till mig men så småningom började jag välkomnas av dem. Jag fick till och med lära mig behärska språket och tala kungen, sa Gulliver

Med hungern avslocknad klev jag mig upp från marken. Gulliver log och vi fortsatte vår konversation

– Känns det inte lite konstigt att leva som en jätte bland de här folken? Vill du inte, ge dig av? sa jag.

– Det gör det faktiskt. Efter att ha insett att lilliputtarna krigar mot grannlandet Blefuscu om saker som från vilken ända man skall knäcka ett ägg, har jag faktiskt börjat förlora mitt förtroende bland dem. Dessutom kommer inte deras matförråd att räcka i all världens tid. Särskilt när det finns två jättar bland dem.

II Om författaren och boken

Jonathan Swift (30 november 1677 - 19 oktober 1745) var en framstående irländsk-brittisk författare och brukar ofta betraktas som världslitteraturens främsta satiriker. Han föddes i Dublin av inflyttade engelsmän och kom tidigt att dela sitt liv mellan Storbritannien och Irland.

Swift gjorde tidigt en akademisk karriär och med tiden blev han en politiker och en framstående medlem i det engelska konservativa partiet. Dock hamnade han i konflikt med den engelska drottningen och skickades tillbaka till Irland. Utslagen från politiken och kritisk över dåtidens samhälle började han skriva.

Jonathan Swift
Källa

Lätt kan man ana att författaren levde under upplysningstiden. Denna epok varade under 1700-talets senare hälft där tron på individens eget förnuft, förmåga och rättigheter värderades högt, och många av den här tidens intellektuella tog sig uppgiften av att upplysa mänskligheten. Under den tiden ingen självständig nation, utan styrdes av istället av anglikanska/protestantiska engelsmän som b.la. förtryckte de katolska irländarna, berövade deras mark och förbjud dem att tala sitt eget språk.

Trots att var det ganska riskabelt att öppet kritisera samhället under den här tiden ville Swift  försvara irländarnas rättigheter och ge allmänheten en inblick över de dåtida samhällsproblemen. Därför gav han ut Gullivers resor, ett verk som hans berömmelse främst vilar på. Trots att boken numera är känd som en kraftigt redigerad barnboksvariant är originalupplagans en *allegori över det västerländska samhället med syftet att reta, snarare än roa. Som många andra författare under den tiden  maskerade Swift sin samhällskritik genom att använda *satir och metaforer, så att de som hade makten inte skulle kunna straffa honom.

*Satir= Förlöjligar eller hånar någon/något på ett elegant och träffande sätt. 

*Allegori= En berättelse med en dold innebörd, som vill åskådliggöra något annat än det som skildras i texten.

Här ser man hur stor Gulliver verkligen var
gentemot lilliputtarna
Källa

I Gullivers resor riktas exempelvis kritik både åt religiösa, vetenskapsmän, politiker och alla som anser sig ha den enda rätta världsbilden.

Varje land som sjöfararen Lemuel Gulliver besöker en slags förvrängning av det europeiska. I det första landet Lilliput är invånarna knappt är högre än vår tumme och de har exempelvis i krigat med grannlandet Blefuscu i århundraden. När Gulliver sedan undersöker varför de krigar visar det sig att frågor i grunden handlade om huruvida man ska knäcka ett ägg, då kungen av Blefuscu hade anklagat lilliputtarna att bryta en regel ur deras heliga bok: “Alla rättrogna skall knacka hål på sina ägg i den lämpligaste ändan”, Detta skulle kunna tolkas som Swifts kritik av konflikten mellan protestanter och katoliker i Storbritannien och Irland, samt en manifestation av kyrkans strikta lagar och dess politiska överlägsenhet.

Genom att Swift då skildrar Lilliput och Blefuscu som små och obetydliga får man som läsare en bättre överblick över 1700-talets Europa, och även att kunna se samhället ur ett annat perspektiv. Kritiken om vetenskaps ideal och optimism skildras i den svävande ön Laputa, styrd av vetenskapsmän. Laputianerna är oerhört skickliga inom vetenskapliga studier och har bland annat gjort meningslösa uppfinningar, dock visar de sig vara fullkomligt oförmögna av att använda sina teoretiska kunskaper till något vettigt i vardagen.

Swifts budskap? Att allting inte skulle bli bättre om alla bara blev mer vetenskapliga i sitt tänkande.

Gullivers fjärde och sista resa går till Houynuhmernas land . Här lever de ädla och visa hästarna i utbyte med de lömska och smutsiga yahooerna, vilket är förvildade människor. Gulliver fylls av beundran och respekt av dessa hästar som både lever i fred med varandra men även i harmoni med naturen. Omvänt äcklas av yahooernas lömska och hänsynslöshet, och när han sedan återvänder till Europa har han redan helt och hållet tagit in detta perspektiv och uppfattar ingen skillnad mellan yahooerna och människorna. Swift ifrågasätter den människocentrerade världsbilden och hans sista budskap i berättelsen är att leva omtänksamt, att både ta hänsyn till människans och djurens/naturens behov.

III Intervju med Jonathan Swift

Med hjälp av den magiska kiosken kunde jag på ett märkvärdigt sätt resa från Lilliput till 1700-talet England, träffa Jonathan Swift och sedan återvända till nutiden. Nedanför har jag antecknat min intervju med författaren.

-Er majestät, det sägs att er roman Gullivers resor kommer att bli en omedelbar succé. Trots att originalupplagan är en överdriven satir av det västerländska samhället, och riktar skarp kritik på människors egenskaper, men hos mig är den  mest berömd som en kraftigt redigerad barnboksvariant. Vad har ni för åsikter angående detta?  

Jag befann mig vid Swifts tjänsterum i Trinity College. Året var 1726 då Gullivers resor nyligen hade publicerats. Utseendemässigt var rummet nästintill identisk med den magiska kistan som hade tagit mig till Lilliput. Väggarna var helt täckta av bokhyllor från golv till tak. Jag tog en bok från hyllan och blåste bort dammet, men det fanns inget damm. Efter ett ögonblick svarade han på min fråga.

-Du säger att du kommer från en annan tid… Om det verkligen är sant så måste ditt samhälle vara mycket olik min. Framförallt är jag helt säker på ni inte är så okunniga som oss och att ni  definitivt inte är så kritiska mot era makthavare. Gullivers resor är en allegori - den har en djupare mening och kan tolkas på många olika sätt. Främst ville jag med den förmedla min kritik mot dagens samhälle och människans okunnighet. Kanske har dessa problem försvunnit hos er och därför tror jag att min roman har anpassats efter er. För oss skildrar lilliputtarna nudagens européer men för er kan de lika gärna ha en annan betydelse.

Källa

-Kanske det är så, svarade jag och la tillbaka boken, vilket var en reviderad utgåva av det barnbrytande vetenskapliga arbetet Principia av Isaac Newton. Lätt kunde man tro att detta var  upplysningstidens höjdpunkt. Jag ställde min andra fråga till Swift.

-Jag skulle även vilja fråga dig om vad du har för tankar kring huvudpersonen, Lemuel Gulliver och boken i helhet.

-Lemuel Gullivers utveckling i berättelsen kan ses som kopplad till mig själv. Med tiden blev han allt mer förtvivlad och äcklad av människornas vidrigheter mot varandra, och i slutet av hans liv tog människoföraktet över och gjorde honom mentalt sjuk. Detta är exakt hur jag känner mig inför dagens samhälle.

I Gulliver resor uttrycks mina tankar och åsikter som satirisk berättelse, och om om man inte gillar denna typ av humor är det lätt att ta illa upp av min bok.

-Tack för ditt svar, sa jag.

-Innan jag lämnar er skulle jag bara vilja…

I samma ögonblick började allting snurra. Först sakta men sedan allt snabbare, tills allting svartnade. När jag vaknade såg jag min mobil vibrera, där på sängkanten.

“Du har 5 nya notiser”, stod det på låsskärmen. Det var skönt att komma hem efter en så utmattande resa.

Genast startade jag min dator, öppnade svenskamappen på Google Drive och började skriva ett nytt dokument.

"Litteraturresa: Gullivers resor av Jonathan Swift" 

IV Referenser:

1. (2015) J. Swift  Gullivers resor. Översättning: C. Gripenberg, P. Kellberg. Norstetds. E-bok
2. (2015, 03, 21) “Gullivers resor” sv.wikipedia.org, Hämtad 2015, 03, 21 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gullivers_resor
3. (2015, 03,11) “Jonathan Swift” sv.wikipedia.org, Hämtad 2015, 03, 20 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Jonathan_Swift  
4. (2013, 09, 06) “Upplysningen” www.slideshare.net, Hämtad 2015, 03, 19 från http://www.slideshare.net/danielhellgren/upplysningen-25953218